BBA blev en så kallad supergrupp 1973.

Medlemmar var:

Den otroliga Jeff Beck.

Tim Bogert och Carmine Appice.

Tim och Carmine hade precis lagt av med den underbara gruppen Cactus.

Fast vad jag har förstått det så var det Jeff som pushade på sin idé redan 69.

Men redan då hade han fullt upp med Jeff Beck Group.

Så blev de 1970, och Beck kraschade med sin Hotrod och fick läggas in på sjukhus.

Men redan samma år lyckades Beck och hans manager signera ett kontrakt med Bogert och Appice.

Det resulterade i denna underbara skiva som de spelade in på väldigt kort tid, den 18 - 19 Maj!

Skivan börjar med en väldigt grym blues-rock låt, "Black Cat Moan".

Låten innehåller precis allt som en riktig blues-rock låt ska göra.

En fet gitarrslinga som viner till var sekund, ett underbart blues spelande utav Bogert som hänger med tungt och bastant med basen.

Låt nummer två, "Lady".

Får man minnen från Cream (en annan supergrupp), väldigt likt allt denna grupp har gjort.

Men funkar utmärkt på fester!

Den kommer att få upp många på golvet.

På skivan finns även en cover på Stevie Wonders låt "Superstition", som får en verkligen fastna och sätta låten på repeat, höja volymen, headbanga lite fint och lugnt.

Och jag kan inte sluta tänka på våra föräldrar, mor eller far föräldrar måste ha diggat och druckit vin, rökat holk och bara hängt med och varit i trans till denna underbara musik.

Fan! Give Me A Time Machine for fuck sake!

Poff! Tillbaka till verkligheten.

När den sista låten kommer och allt innan dess är bara en stor dimma, med riktigt bra låtar som "Sweet Sweet Surrender", "Why Should I Care", "Lose Myself With You", "Livin´ Alone" och då den sista "I´m So Proud" som är en Curtis Mayfield låt.

Som de inte ändrar så mycket i, och det gör mig rätt glad.

Behåller så mycket de kan på originalet.

Riktigt bra avslutning på en skiva.

Lite Info:

Efter turnén med skivan Beck Bogert Appice, gick de in i studion igen för att arbeta fram en dunderskiva till, men Beck försvann spårlöst utan att säga nånting till resten av gruppen...

Riktigt taskigt!

Betyg: DDDd

Vet vad ni tänker här nu...mjölkuppror, de har väl inte med musik att göra.

Beror ju på hur man ser de, det är ju liksom äntligen något som visar sig snart att vara en revolution och då kan det snart handla om musik, kommer ju alltid någon protestsång, hehe.

Varför jag tar upp det är ju för att Coop inte längre vill sälja Skånemejerier utan dom vill ha hit det svenska Arla...

Och nej tack!

Räcker att man ibland dricker det när man är i blekinge.

Men nu är jag helt uppe i limningen för fan...gott folk vi alla som hängt med och läst om det psykadeliska 60-70 talet inklusive punken.

Vi har ju väntat på någon sorts av revolution, (men lite mesigt att det skulle handla om mjölk)

Vad fan jag är på!

Jag vill ha den här revolutionen som alla snackat om sedan 1967!

Äntligen ett nytt släpp med Thin Lizzy!

En live spelning från Philadelphia -77.

Ska recensera den när jag själv har den, men jag lovar köp den ni kommer absolut inte bli besvikna gott folk.

Tänkte förklara för er nya läsare som kanske tittar in ibland och undrar varför jag kanske inte recenserar nya skivor?

Har skrivit i min presentation att jag vill mest utav allt med denna bloggen, lyfta fram den "gamla" musiken.

Jag är oftast en sådan bakåtsträvare och gillar knappt alls den nya vågen av pop som kommit.

Som dessutom radion verkligen tjatar sönder.

Okej back to track.

Cypress Hill IV är ju lätt en klassiker efter deras egna Black Sunday.

Kommer många nog bli lite arga på mig, men jag vill faktiskt komma på en ny genre åt våra älskade Cypress Hill.

Det skulle fan kallas Ganja hip-hop.

Första låten handlar om världens största kriminella gäng...snuten.

När han en dag vaknar upp och ser genom en snuts ögon, och det verkar väldigt mörkt.

"Looking Through The Eye Of A Pig" i sig är ju riktigt fet och tycker att alla ska ha hört den!

När man lyssnar vidare fram till spår 5 "Riot Starter", så är det helt klart fortfarande godkänt.

Men ingen wow effekt förrens, Audio X räknar ner baklänges och man möts av en röst av Blast Off, och högtalarna dönar igång så där mysigt.

I Remember that freak bitch up on tha club... sjunger man med som attan och viftar med nävarna som om man hade ett EP anfall på spår 8.

Så får man ta en extra koll så inte grannarna såg en.

Kan ju bli riktigt pinsamt annars, men så håller man en låg profil och rappar med som om man aldrig gjort annat.

Ooh nu måste jag pausa lite här....

Alldeles för längesen man hoppa runt på detta sättet.

När väl "Tequila Sunrise" intro börjar så är man igång igen med lite så där schysst diggar med huvudet och njuter av DJ Muggs genialiska bearbetningar av hans beat.

Är ju alltid klockrena, hade han lämnat Cypress hade dom lika bra kunnat sluta.

Ba da da daaau sjunger man med i beaten precis efter den andra slutat till "Dead Men Tell No Tales".

Sen efter det blir det rätt dött på skivan fram till den andra klassikern "Dr. Greenthumb", men de riktigt roliga introt (iaf om man är påtänd).

Videon när den kom var man ju helt fastklistrad framför dumburken och kollade in allt.

Vad kan man ha varit då...nja 14 vårar gammal.

Man bara sög in all information i hela videon, sen resten kan man ju göra en självbiografi.

Jag var ju en av de många få i byn, Vinslöv.

Som hade MTV på den tiden och följde de varje dag.

Idag är det ju inte alls detsamma, nu är det ju som vilken jävla kanal som helst.

Efter "Dr Greenthumb", så vill dom snart att man ska tända på igen om man har något sådant.

Detta är till låten som heter så passande "High Times".

Fast är egentligen mer passande att hålla på med sånt i denna låten, inget uppstressande i låten som gör att någon kan bli paranoid=)

Här förklarar han hur de nya smokarna inte fixar det riktigt med meckandet och lär dom att skicka runt det som det ska göras.

Och det är med denna låten de skulle ha avslutat skivan, men det blir nått halvbra utfyllnad på de två sista låtarna.

Kan tyvärr inte ge dom så mycket creed.

Tänkte tipsa om Sillstryparns kanon låt som lägger den här as kassa melodi festivalen i rätt fack!

Melodi festivalen har jag i så många år jag har minne av helt bojkottat!

Varför ska man tävla i musik?

All denna tävling + lyssna man på deras musik dom har valt in är det ju helt själlöst.

Inte en känsla nära musiken

Så snälla lyssna på denna kanon låt!

Och helt plötsligt får ni höra musik som är äkta!

Sillstryparn - Doin´ The Omoralisk Schlagerfestival

Tänkte vara ärlig mot er redan.

Hade ju planerat en likadan skön sommar som jag haft de förra åren med att springa på festivaler och dylikt.

Men kassan är tyvärr inte så fet som så många andra idag vid dessa tider.

Men mina planer var ju att få rapportera om mina bravader och fota band, recensera och sånt kul.

Festivalen som jag inte kommer att kunna åka till är nog Roskilde Festivalen.

Därför jag skriver nog är ju för att man aldrig vet hur det kommer gå.

Den festivalen som jag verkligen kommer att åka till är Öland Roots -09.

Om så Siestan blir drabbad.

Roskilde

Den Sorte Skole (DK) Vinylvändare

Fever Ray (S) Natt Electro

Fleet Foxes (US)

The Mars Volta (US)

Öland Roots

Axxionpack Sound

Safari Sound

King Fari Band (Ghana)

Syster Sol & Hot This Year Band

Babylove & The Van Dangos

Tänkte tipsa om Novembers gamla låt Mount Everest från deras första album "En Ny Tid Är Här"-69.

Det första "riktiga" rockbandet i Sverige, som sjöng på svenska.

På deras spelningar i England så var det meningen att sjunga på engelska men publiken vägrade och ville att de skulle sjunga på svenska istället.

Deras musik är väldigt nära till Led Zeppelin och Cream, så det är med inga andra ord skitbra!

Mycket nöje mina vänner