BBA blev en så kallad supergrupp 1973.

Medlemmar var:

Den otroliga Jeff Beck.

Tim Bogert och Carmine Appice.

Tim och Carmine hade precis lagt av med den underbara gruppen Cactus.

Fast vad jag har förstått det så var det Jeff som pushade på sin idé redan 69.

Men redan då hade han fullt upp med Jeff Beck Group.

Så blev de 1970, och Beck kraschade med sin Hotrod och fick läggas in på sjukhus.

Men redan samma år lyckades Beck och hans manager signera ett kontrakt med Bogert och Appice.

Det resulterade i denna underbara skiva som de spelade in på väldigt kort tid, den 18 - 19 Maj!

Skivan börjar med en väldigt grym blues-rock låt, "Black Cat Moan".

Låten innehåller precis allt som en riktig blues-rock låt ska göra.

En fet gitarrslinga som viner till var sekund, ett underbart blues spelande utav Bogert som hänger med tungt och bastant med basen.

Låt nummer två, "Lady".

Får man minnen från Cream (en annan supergrupp), väldigt likt allt denna grupp har gjort.

Men funkar utmärkt på fester!

Den kommer att få upp många på golvet.

På skivan finns även en cover på Stevie Wonders låt "Superstition", som får en verkligen fastna och sätta låten på repeat, höja volymen, headbanga lite fint och lugnt.

Och jag kan inte sluta tänka på våra föräldrar, mor eller far föräldrar måste ha diggat och druckit vin, rökat holk och bara hängt med och varit i trans till denna underbara musik.

Fan! Give Me A Time Machine for fuck sake!

Poff! Tillbaka till verkligheten.

När den sista låten kommer och allt innan dess är bara en stor dimma, med riktigt bra låtar som "Sweet Sweet Surrender", "Why Should I Care", "Lose Myself With You", "Livin´ Alone" och då den sista "I´m So Proud" som är en Curtis Mayfield låt.

Som de inte ändrar så mycket i, och det gör mig rätt glad.

Behåller så mycket de kan på originalet.

Riktigt bra avslutning på en skiva.

Lite Info:

Efter turnén med skivan Beck Bogert Appice, gick de in i studion igen för att arbeta fram en dunderskiva till, men Beck försvann spårlöst utan att säga nånting till resten av gruppen...

Riktigt taskigt!

Betyg: DDDd

Vet vad ni tänker här nu...mjölkuppror, de har väl inte med musik att göra.

Beror ju på hur man ser de, det är ju liksom äntligen något som visar sig snart att vara en revolution och då kan det snart handla om musik, kommer ju alltid någon protestsång, hehe.

Varför jag tar upp det är ju för att Coop inte längre vill sälja Skånemejerier utan dom vill ha hit det svenska Arla...

Och nej tack!

Räcker att man ibland dricker det när man är i blekinge.

Men nu är jag helt uppe i limningen för fan...gott folk vi alla som hängt med och läst om det psykadeliska 60-70 talet inklusive punken.

Vi har ju väntat på någon sorts av revolution, (men lite mesigt att det skulle handla om mjölk)

Vad fan jag är på!

Jag vill ha den här revolutionen som alla snackat om sedan 1967!